Om sedeln

Mannen på sedelns framsida levde 1532 till 1594 och heter Orlando di Lasso. Ni ser honom även lite längre ner. Han kallade sig också Roland de Lassus, vilket också är det namn som står på sedeln.

de Lassus föddes i Mons i Belgien. I sin barndom var han körpojke, han blev till och med kidnappad påstås det, av människor som ville att han skulle sjunga för just dom. 12 år gammal flyttade han till Italien (Sicilien) för att gå på en musikskola. I Italien stannade han i 10 år. Han var en lärling som redan 20 år gammal blev en mästare, maestro di cappella - kapellmästare alltså.

Kapellmästare fortsatte han att vara, fast i München, Tyskland. Där blev han kvar till sin död 1594. Några verk av Lasso är de här:

de Monte betraktas också som en av de största kompositörerna tillsammans med de Lassus under den här perioden. De kände förstås varandra, men de Monte var verksam i Prag och Wien (även han som kapellmästare).

Roland de Lassus

de Monte

-slut-

Belgiens historia

Innan vi går på landets valutahistorik så berättar jag lite om landets allmänna historia. Läs det så har du en bakgrund till valutahistoriken. Landets valutahistoria har du alltså lite längre ner.

Belgarna härstammar från den keltiska stammen Belger (nåja, hur många av dagens belgare som är renrasiga keltiska belger kan man nog filosofera över - de i den norra delen är nog som bekant mest germaner). Belgerna kom till nuvarande Belgien ca 400 f.kr. Belgerna var nära förbundna med gallerna i Gallien, nuvarande Frankrike.

Under det holländska kungadömet skulle landet vara till år 1830 - då Belgien äntligen blev självständigt.

Annars finns att säga om Belgien att här föddes Karl den store, Frankernas ledare på 800 talet och kung över halva Europa ungefär. Ifall Karl den store såg sig som belgare är väl mindre troligt, han var ju ledare av den dominerande germanska stammen Franker. Det var dock i Liège han föddes.

Landets valutahistoria

1789-1848

Brabant revolutionen 1789-1790 gav en kortlivad statsbildning vid namn United Provinces of Belgium. Denna union gav ut egna mynt. I övrigt så använde belgarna (åtminstone fram till 1800 talets början) alltid sina ockupationsherrars valuta, även om mynt också präglades för olika städer och regioner i landet.

1810 gav Societe de Commerce de Bruxelles ut en serie sedlar i valörerna 100, 1000 och - 1000 igen, i enheten Franc. Förmodligen då en valuta som var avsedd att användas i Bryssel eller möjligen hela Belgien. 1822-26 kom en utgåva från Societe Generale Pour Favoriser L'Industrie. Valörer mellan 1/2 Franc upp till 1000 Franc. Nästa utgåva från samma auktoritet kom 1837-48.

1830-1865

1830, i samband med självständigheten introducerades Belgiska Franc (BEF), som gick i par med Franska Franc. BEF indelades i 100 centimes (cent). "The oldest Belgian coin is a 5 franc silver coin dating from 1832", påstår centralbanken på sin webbplats. Och då är det väl så.

Banque de Belgique gav ut sin första utgåva sedlar 1835, vilken iofs bara bestod av 5 francs sedlar. En bank i Ghent och en i Liège gav också ut sedlar på 1830 och 1840 talen, innan Banque Nationale de Belgique på 1850 talet tog över ruljansen.

1865 byttes BEF ut mot XULF - också belgiska Franc. XULF var en del av den latinska monetära unionen fram till 1925. Jag äger från denna period. Du ser det här:

Snart inskannad

Belgien 2 cent 1870. KM35.1.

Tyskadministrerade Societe Generale de Belgique gav ut en utgåva sedlar från 1914-15 (P86-P91). Belgien var ju ockuperat av tyskarna under första världskriget. Efter kriget återupptog Banque Nationale de Belgique sedelutgivningen.

Under första världskriget gavs mängder av lokala sedlar ut i Belgien. Jag fördjupar mig inte i det utan konstaterar bara att var och varannan ort i Belgien gav ut sådana så kallade notgelds. Så här beskriver http://www.antikviteter.net/ de sedlar som under samma tid gavs ut i Tyskland. Beskrivningen stämmer också in på de belgiska sedlarna.

"Notgeld var lokala sedlar, ofta bara för en stad eller kommun, med mycket begränsad giltighetstid - till bestämda datum 1921-22. Nästintill varje by med självaktning såg till att ge ut en serie färggranna sedlar - de flesta troligen beställda hos det lokala vykortstryckeriet.

De var oftast i mycket små valörer 5, 10,25 och 50 pfennig (eller Heller i Österrike) eftersom de skulle ersätta metallmynt".

De belgiska sedlarna var oftast i olika valörer av centimes. Ofta men inte alltid. Här ser du två sedlar i huvudenheten Frank.

1 och 5 Franken från Coursel i Belgien. Notgelds från första världskriget. Du ser främre och motstående sidor.

1925-1945

1925 introducerades valutan Belga (BEB). Franc:en fortsatte att finnas, som en delenhet för Belga (1 Belga = 5 Franc).

På sedlarna står i allmänhet värdet både i Belga och Franc (ex: 100 Francs ou 20 Belgas). Undantaget från denna regel (att båda värdena stod på sedeln) var sedlar som började ges ut 1926. Dessa sedlar hade valörerna 5 resp 20 franc och de gavs ut ända till 1940 talet. De heter P97 resp P98 i Krauses kataloger. Här är en av dom.

 

20 francs 1927. P98.

Banque Nationale de Belgique gav ut alla utgåvor under mellankrigstiden och också en utgåva i exil under andra världskriget. Den sistnämnda hade valörerna 5 Franc/1 Belga samt 10 Franc /2 Belga, 100/20, 500/100 och 1000200 Franc/Belga. P121-P125 heter de i Krauses böcker. Här nedan ser du två av exilsedlarna.

1945 upphörde Belga att gälla som betalningsmedel. En valutareform gjorde valutan Franc till landets valuta. ISO BEC för konvertibla Franc och ISO BEL för finansiella Franc. Efter tyska rikets fall 1945 så stationerades belgiska trupper i Tyskland. Dessa använde egna militärsedlar, i valörer från 1 till 500 franc (M1-M8).

Myndigheterna via Koninkrijk Belgie gav ut en utgåva 1948-50. Bara två valörer iofs, 20 och 50 Franc (P132-P133). Myndigheterna via Koninkrijk Belgie gav ut en andra utgåva 1964-66 (P138-P139 - samma valörer som i utgåva 1).

En sedel ur den andra utgåvan har du här:

Snart inskannad

20 Franc 1964-66. P138.

Alla andra utgåvor av sedlar efter 1950 (alltså utöver de utgivna av Koninkrijk Belgie)  har getts ut av Banque Nationale de Belgique.

Adolphe Sax

Nu tar vi in på ett litet stickspår.... Den om 200 Franc sedeln av 1994-97 års utgåva. På denna ser vi herr Sax.

Adolphe Sax föddes 1814 och dog 1894,  och han uppfann ett musikinstrument. Saxofonen. Saxofonen är ett blåsinstrument - det vet du nog. Det är av metall med konisk brytning. Ljudet alstras i ett enkelt rörblad och saxofonen räknas därför till familjen träblåsinstrument. Instrumentet finns i olika storlekar och stämda i olika tonlägen. Högst stämd är sopransaxofonen, därefter följer i ordning

Bättre än så kan inte detta musikinstrument beskrivas. Beskrivningen kommer från olika håll och kanter på nätet. Det fanns en plats i cyberrymden berättade allt om vår Hr Sax. Där kunde du läsa det här:

 "Under sin uppväxt gick Sax under öknamnet det lilla spöket. Hans mor trodde att det vilade en förbannelse över hennes son. Trots moderns vakande öga så råkade den lille gossen ut för än det ena och än det andra. När han var väldigt liten föll han ner från tredje våningen rakt på en sten. Vid tre års ålder drack han vatten med vitriol. En tid efter detta åt han en nål och fick svåra skador vid en krutexplosion." - fortsättningen?  .. ja den fanns som sagt på en numera nedlagd webbplats.

Du kan lite senare på sidan läsa följande : "Man vet inte när Sax uppfann saxofonen. Den 28 juni 1846 tog han patent på den. Det finns källor som säger att Sax redan 1841 uppfann saxofonen. Om detta är sant vet man dock inte. Sax uppfann sitt instrument efter vissa kriterier: Det skulle vara..." -fortsättningen?  .. ja den fanns på en som sagt numera nedlagd webbplats. Du får helt enkelt söka svaret (på vilka kriterier som Sax ansåg nödvändiga) nån annanstans.

Adolphe Sax finns förstås på en belgisk sedel. På den icke längre användbara 200 Franc sedeln av 1994-97 års utgåva. På sedelns framsida finns förutom porträttet på Sax, också en saxofon som ett vattenmärke. Ur saxofonen ser vi toner strömma ut.

Baksidan av sedeln visar några musiker spelandes saxofon samt också några byggnader i staden Dinant, Adolphes födelsehemort. Ifall byggnaderna har någon koppling till Adolphe vet jag inte - men det är väl ingen djärv gissning att tro att så är fallet

Här är sedeln.

200 Franc, 1994-97 års utgåva. P148.

Här är han - vår Adolphe Sax.

2002-

Sedan 1/1 år 2002 använder landet den internationella valutan Euro.

Läs mer om valutaområdet Euroland bakom länken:

Euroland

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.