Habsburgska ätten

Jagellonska ätten blev inte långvarig. 1526 tog nämligen Habsburgska ätten från Österrike över kungatronen. Det finns förstås en förklaring till varför. Ungern-Böhmen hade attackerats av turkarna. Ungern-Böhmens kung Ludvig II flydde och under flykten dog han (inte i strid dock, utan av en olycka i ett träsk).

Turkarna kunde därmed ostört gå in i Budapest. Böhmen var dock inte ännu attackerat av turkarna, men böhmarna var ju utan kung. De behövde förstås en stark sådan för att kunna stå emot turkarna. Och varför då inte välja en kung av den Habsburgska ätten, resonerade dom. Habsburgska ätten styrde ju över en stor del av Centraleuropa vid denna tid, och skulle förstås kunna försvara Böhmen, trodde böhmarna.

Pragborgen med omgivning drabbades av en rejäl eldsvåda år 1541. Bland annat själva slottet och det så kallade Kruttornet drabbades hårt.

Kruttornet byggdes omgående upp igen. Redan samma årtionde blev det ett hem för klockgjutaren Tomas Jaros, som år 1549 konstruerade en 18 ton (!) tung klocka för St. Veits domkyrka.

Efter branden lät man bygga några palats i borgen. Ett av dom var Lobkowicz-palatset. Det byggdes 1570 men på 1620 talet lät man stora delar av palatset få nytt utseende. En del av den ursprungliga fasaden finns dock kvar.

I Lobkowicz-palatset finns en utställning om den tjeckiska historien ända från den första bosättningen på 500 talet före Kristus fram till år 1848. Varför just 1848? Jo då skedde en revolution i landet som du kan läsa om på nästa sida (dit kommer du via länkfältet längre ner).

Rudolf II

Habsburgska ätten från Österrike kom att styra Böhmen ända till första världskriget, men kejsar Rudolf II (1576-1612) flyttade sitt hov från Wien till Prag. Prag fick därmed en pånyttfödelse. Staden blev centret för hela Habsburgska väldet och därmed en av Europas viktigaste städer. Johannes Kepler och Tycho de Brahe var två framstående vetenskapsmän som lockades till staden.

Tycho Brahe föddes i Skåne som då tillhörde Danmark. Hans arbete med att mäta planeters banor visade att jorden inte kunde vara centrum för solsystemet, vilket var en kontroversiell åsikt vid den tiden. Brahe vågade inte riktigt stå för sina resultat. Istället lade han fram en teori som sade att solen och månen roterade runt jorden, men att alla andra planeter roterade runt solen. Brahe insåg mycket väl att denna teori inte stämde med hans mätdata.

Johannes Kepler tog steget fullt ut, men först efter Brahes död. Kepler lade fram en teori som sade att solen visst är i centrum, och att planeterna cirkulerar runt solen i elliptiska banor. Denna teori stämde väl överens med Brahes mätdata.

Brahe dog 1601. Dödsorsaken var akut kvicksilverförgiftning. Om han själv tagit för mycket medicin  (medicin innehöll kvicksilver vid denna tid) eller om han blev förgiftad vet man inte. En teori är att hans konkurrent Johannes Kepler mördade honom.

Brahe ligger begravd i Týnkyrkan vid Rådhusplatsen i Prags Gamla stad.

Kung Rudolf II utfärdade ett dekret som lovade befolkningen att fritt få utöva sin protestantiska tro. Dekretet kallades "Maiestatus" och lär ha tillkommit under böhmiskt hot.

Det trettioåriga kriget

Rudolf II:s efterträdare Matthias (1611-1619) och Ferdinand II (1619-1637) försökte begränsa protestanternas religiösa utövning. De ville få böhmarna att övergå till katolicismen. Detta skulle leda till det trettioåriga kriget, som kom att drabba nästan hela Europa - inklusive Sverige.

23 maj 1618 skedde ytterligare en så kallad defenestration (år 1419 hade en annan skett, då böhmiska husiter kastat ut katoliker från rådhusets fönster - se ovan). Denna gång var kungaslottet i Pragborgen skådeplatsen.

Några böhmiska adelsmän trängde sig in i slottet för att få tala med de katolska ledarna i staden. Mötet blev en konfrontation och två katolska rådmän blev utkastade genom ett fönster i Böhmiska kansliet. Rådmännen föll 15 meter men lär ha överlevt, eftersom de hamnade i en gödselstack.

Incidenten utlöste dock det trettioåriga kriget.

Två år senare (1620) utkämpades ett slag mellan katoliker och protestanter vid Vita Bergen utanför Prag. Slaget var avgörande för religionskriget i Böhmen. Protestanterna förlorade. Böhmarna fick två val: överge er tro eller emigrera. Böhmarnas ledare avrättades året efter utanför Prags rådhus. 27 vita kors i kullerstenarna utanför rådhuset sägs markera var deras huvuden föll.

Under kriget flyttade Habsburgarna sitt säte åter till Wien. Tyska språket och tysk kultur blev helt dominerande i centrala Europa.

Om sanningen ska fram så strävade Habsburgarna efter att införa katolicismen inom hela sitt väldiga område, inte bara i Böhmen. Det var dessa strävanden, inte bara vad som hände i Prag, som till slut ledde till det omfattande kriget. Det går inte att fullt ut heller påstå att det trettioåriga kriget var ett religionskrig. Oheliga allianser uppstod under kriget, allt efter vad de olika länderna hade för egenintressen.

Kriget utlöstes alltså genom en incident i Prag, och det avslutades i Prag med ett slag mellan böhmer och svenskar.

Svenske fältmarskalken Hans Christoffer von Königsmarck försökte invadera Prag. Han lyckades delvis, men när han skulle ta sig över Karlsbron mot Gamla staden blev det stopp. Pragborna försvarade sig tappert och med stor framgång. Hans Christoffer von Königsmarcks erövringsförsök pågick från den 26 juli 1648 till 3 november samma år. I ca 15 veckor.

Slaget fick aldrig något avslut. Fredsbudet från Westfalen, undertecknad 24 oktober, nådde till slut Prag.

Svenskarna passade på att ta med sig bland annat Silverbibeln och Djävulsbibeln hem från Prag. Silverbibeln finns som du vet i Uppsala. Djävulsbibeln är en handskrift på pergament som förvaras i Kungliga biblioteket i Stockholm. Läs mer på www.czeckitout.com Fredsöverenskommelsen mellan Prags  och Sveriges ledare undertecknades för övrigt i ett litet hus byggt mitt ute på Karlsbron.

Efter kriget blev Böhmen och Mähren provinser i det österrikiska väldet.

Karlsbron

Flertalet statyer på den berömda Karlsbron i Prag är från 1700 och 1800 talen. Ett av få undantag är Kristusstatyn som är från 1629 (själva korset Kristusstatyn är fäst på är från 1400 talet). Kristusstatyn placerades alltså på bron mitt under brinnande krig och den fanns där då svenskar och böhmer stred om bron.

Den mest berömda statyn är den som föreställer S:t Jan Nepomuk. Monumentet över honom är från 1683.

Jan Nepomuk levde 1340-1393. Jan Hus (honom kommer ni väl ihåg?) levde 1371-1415. Jan Hus var ju en reformator. Så här har jag beskrivit honom tidigare (jag tar det ännu en gång, som en påminnelse): Jan Hus ville genomföra ett antal reformer, dels kyrkliga sådana men också sociala. Hans protester mot kyrkan hade också nationalistiska inslag. Han sågs som en böhmisk upprorsledare mot de tyska makthavarna.

Men vem var då Jan Nepomuk? Han helgonförklarades 1729 av en enda anledning. Katolikerna behövde ett skyddshelgon som kunde konkurrera med de reformertas helgon Jan Hus. Jan Nepomuk hyste respekt hos böhmarna så han ansågs vara ett gott val.

Nepomuk var ärkebiskop i Prag på 1300 talet men han föll i onåd hos den dåvarande kungen. Nepomuk försökte fly landet, men kungen fångade in honom och lät tortera honom på det mest grövsta sätt (bland annat skars hans tunga av). Nepomuk överlevde inte tortyren. Hans döda kropp kastades från Karlsbron exakt på den plats (sägs det åtminstone) där statyn av honom placerades år 1683.

Av någon för mig okänd anledning anses det ge tur att beröra monumentet. Varför monumentet har blivit rejält blanknött på två ställen.

Monumentet ser du på ett fotografi till höger. Tittar du noga så kanske ser du två blanknötta delar av monumentet. På den ena blanknötta delen håller en person just sin hand, då detta foto tas. Den andra blanknötta delen ser du lite tydligare. Den finns på motstående sida av monumentet precis bakom en gråhårig herre. Det nötta är delar av de reliefer som finns på monumentet.

Tittar man lite närmare på relieferna, så ser man intressanta saker minsann. På den till höger kan man se det som allt egentligen handlar om. Nämligen Jan Nepomuk på väg att kastas ut från Karlsbron. Du har den delen förevigat på ett foto till höger.

Många av Karlsbrons statyer placerades ut åren 1707-1714. Två av dessa är monumentet över S:t Veits (1714) och monumentet över S:t Ludmilla (1710). Den sistnämnda har jag redan presenterat. Jag gör det igen: S:ta Ludmilla blev Böhmens första kvinnliga kristna martyr (hon ströps i sömnen på order av sin svärdotter). S:ta Ludmilla var gift med Borivoj, furste av Böhmen på 800 talet. De båda var det första kristna böhmiska fursteparet.

S:t Ludmilla ligger begravd i S:t Georgsbasilikan i Pragborgen.

S:t Veits har ju fått den berömda S:t Veits domkyrka i Pragborgen uppkallad efter sig. Men vem var han? Jo, han levde på 200 talet. Och han är dansarnas skyddshelgon. Dessutom ska han kunna bota kramper. Han hade viss makt över lejon. När de anföll honom så började de slicka honom, istället för att döda honom. Det är ungefär det som går att få fram om honom...

Jo en sak till. Han verkade i södra Italien.

Kristusstatyn på Karlsbron.

Kristusstatyn på Karlsbron ännu en gång.

Jan Nepomuk på Karlsbron

Jan Nepomuk på väg att kastas ut från Karlsbron.

Tjeckiens historia

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till Tjeckiens startsida.