Jan Hus

Karl IV avled 1378. Några år tidigare (ca 1371) hade en pojke vid namn Jan Hus fötts. Jan Hus skulle bli en betydelsefull person i landets historia.

Jan Hus sägs vara en föregångare till Martin Luther. En reformator med andra ord. Precis som Martin Luther ville han genomföra ett antal reformer, dels kyrkliga sådana men också sociala. Hans protester mot kyrkan hade också nationalistiska inslag. Han sågs som en böhmisk upprorsledare mot de tyska makthavarna.

År 1391 byggs Betlehems kapell. Kapellet blir den plats där Jan Hus verkar och predikar.

1415 brändes Hus på bål. Efter hans död fick hans så kallade husiterrörelse en än större spridning. År 1419 ledde det till konfrontationer mellan de böhmiska husiterna och de katolska tyskarna. Kulmen inträffar då några katoliker slängs ut från rådhusets fönster – en så kallad defenestration (en böhmisk "tradition" som skulle upprepas 200 år senare).

Med denna defenestration startade de så kallade Husitkrigen som skulle vara ända till 1430 talet.

Kung över bland annat Böhmen var under denna tid en man vid namn Sigismund. Kung Sigismund hade sitt residens i Pragborgen, samtidigt som pragborna leddes av husiter. Konfrontation var oundvikligt. Och pragborna lyckades inta borgen. Böhmarna var herrar i sitt eget land.

Men år 1434 lyckades katolikerna besegra husiterna och husiterna tvingades till kapulation.

Luxemburgska ätten gick i graven 1437 och därmed uppstod ett maktvakuum i Böhmen. Ett maktvakuum som en man vid namn Jiri från Podebrady utnyttjade.

Jiri från Podebrady

Denne Jiri måste ha varit en karismatisk man. Han fick nämligen stöd av både husiterna och katolikerna. Och inte nog med det. Han föreslog också att de olika europeiska länderna skulle leva i fredlig samexistens med varandra. Han ville att européerna istället skulle rikta sina vapen i försvar mot det framväxande osmanska väldet.

Jiri från Podebrady må ha lämnat spår efter sig, men när det maktvakuum han utnyttjat inte längre fanns så var förstås han och hans släkts saga vid makten till ända.

Jagellonska ätten

År 1471 kom den Jagellonska ätten från Polen till makten i Böhmen. Ättens första böhmiske kung var Vladislav Jagellon. Kampen mellan den husitiska och den katolska kyrkan fortsätter. Vladislav Jagellon ville bli kung även över Ungern, varför han bosätter sig i Budapest. Prags betydelse fick sig därmed en knäck. Budapest blev Böhmens huvudstad.

I och med detta var riket Ungern-Böhmen fött.

Vladislav Jagellon lät bygga ut slottet i Pragborgen. Det var den första större tillbyggnaden sedan 1340 talet och den tredje större tillbyggnaden sedan slottet byggdes på 1000 talet. Jagellons tillbyggnad är slottets översta våning och där ligger bland annat en enorm sal, Vladislavsalen.

En bred trappa, ryttartrappan, leder upp till Vladislavsalen. Trappan användes av ryttare som till häst tog sig till salen. I salen hölls nämligen tornerspel. Trappan är förstås bara lätt sluttande för att hästarna lätt skulle kunna ta sig uppför den.

Jagellon lät även bygga Daliborka tornet i borgens utkant. Tornet är döpt efter dess förste fånge, Dalibor av Kozojedy. Jag låter den utmärkta webbplatsen www.myczechrepublic.com berätta historien om Dalibor av Kozojedy. Därmed gör jag också medveten reklam för webbplatsen ifråga.

"The name of the Tower of Dalibor (Daliborka) at the Prague Castle is connected to one of Prague's best-known legends, which was also made into an opera by Bedřich Smetana in 1868.

According to this legend, a man called Dalibor from Kozojedy, a small town near Litoměřice, was sentenced to death and imprisoned in this tower for giving shelter to some rebellious peasants.

While waiting for the fatal day, Dalibor would play his violin and his music was so beautiful that all the people of Prague were moved and enchanted and the local authorities didn't dare announce the date of the execution.

People knew that the generous Dalibor was dead when his violin fell forever silent."

Vladislav Jagellon lät bygga även det andra större tornet i Pragborgen. Det så kallade Kruttornet. Det byggdes 1496. Syftet var att man från tornet skulle bevaka en vallgrav. Och så blev det. Tyvärr förstördes tornet 1541, i en omfattande brand. Men det byggdes snart upp igen.

Under Vladislav Jagellons period som kung tillverkades det berömda astronomiska uret i Prag. Mäster Hanuš, astronom vid Karluniversitetet år 1490, byggde uret - även om en herre vid namn Mikulášz Kadaně tillverkade tavlan i urets mitt redan 1410.

Hanuš gjorde dock det mesta av uret och figurerna som omger det. Figurerna är fyra till antalet, de heter döden, turken, fåfängan och girigheten. Döden är ett skelett. Girigheten ska föreställa en judisk penningutlånare.... Knappast politisk korrekt idag.

En del av vad som tillhör klockan tillverkades på 1800 talet. Bland annat den galande tuppen och de 12 apostlarna. Apostlarna brann senare upp. De apostlar du ser idag är tillverkade på 1940 talet. Tuppen och de 12 apostlarna är aktörer i den föreställning som sker varje hel timme, den så kallade "12 apostlarnas procession".

Processionen är inte mycket att se. Den tar 15-20 sekunder men samlar ända alltid en skara nyfikna turister. Man har väl inte varit i Prag om man inte sett de 12 apostlarnas procession.

Själva urtavlan visar tre olika tider. Dels gammal böhmisk tid som räknar dygnets 24 timmar räknat från solnedgången, och dels tiden som babylonierna räknade den. Babylonierna delade in dygnets ljusa tid i 12 timmar. Timmarna var alltså olika långa beroende på årstid. Det tredje sättet tiden visas på är det sätt vi använder idag.

Hanuš blev beundrad för sitt verk. Rådmännen i staden, som gett honom uppdraget att bygga det, trodde att han skulle bygga ett ännu vackrare ur någon annanstans. Detta måste förekommas, menade rådmännen, och stack ut ögonen på Hanuš.

Hanuš blev inte oväntat rätt förbannad över detta tilltag. Han beslöt sig för att hämnas. Med hjälp av en av sina gesäller sabbade han uret. Han lät ändra på något i mekaniken. Riktigt när Prags rådmän fick ordning på uret igen vet jag inte, men uret fullbordades av en Jan Taborsky på 1560 talet.

Joachimsthaler

Under Ludvig II:s (kung 1516-1526 i Böhmen) tid fann man silver i Joachimsthal. En gruva anlades. Man lät prägla silvermynt som kallades Silberguldiner (silvergulden). Snart blev myntet känt som Joachimsthaler efter gruvorten.

Så småningom förkortades namnet till bara Thaler. Av namnet Thaler har bl.a. våra gamla riksdaler fått sitt namn. Även förstås dollarn har fått sitt namn efter gamla Joachimsthalern. Joachimsthalern standardiserade de vitt förekommande silvermynt som användes i Europa på 1500 talet (ifråga om vikt och mängd silver).

Har du vägarna förbi Joachimsthal (eller Jáchymov som orten heter idag) så sök dig till slottet Freudenstein. Där låg nämligen stadens första myntverk. Sedan flyttades det till en byggnad nära var dagens stadshus i Jáchymov ligger.

Myntverket ifråga (det nära dagens rådhus) slog exakt 3250  Joachimsthalers. Det kan jämföras med de ca 22 miljoner Grosses mynt som slogs där...

Joachimsthal låg och ligger i Böhmen. Numera heter orten alltså  Jáchymov och den ligger inom Tjeckiens gränser.

Kopia på en Joachimsthaler från 1520.

Tjeckiens historia

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till Tjeckiens startsida.