Tjeckiens historia

Före Kristus

Vi börjar historien ca år 500 före Kristus. Då bosatte sig ett par keltiska stammar i vad som idag är Tjeckien. Den ena stammen hette Cotinerna. De slog sig ner i vad som långt senare kom att kallas Mähren. Den andra stammen hette Boii och efter dessa uppkallades senare det område de bosatte sig i. Böhmen, eller på latin Boiohaemum.

Kelterna var herrar i området i några hundra år. Fram till ca 100 före Kristus. Då drevs de bort av ett par germanska stammar (markomannema och kvader).

Hunner, slaver och avarerna

Nästa folk att invadera nuvarande Tjeckien var hunnerna. Hunnerna var under mitten 400 talet det dominerande folket i östra Europa, men tappade därefter snabbt inflytande. 

Hunnerna fick redan i slutet av 400 talet sällskap av slaver, som kom österifrån (från områden bortom nuvarande Rumänien). Slaverna och hunnerna tycks ha levt sida vid sida under ett par hundra år, dock inte utan stridigheter.

På 500 talet kommer till avarerna, ett centralasiatiskt folk, till östra Europa. De kom snart att ha en dominerande ställning över slaverna.

Samoriket och Stormähren

De olika slaviska stammarna i nuvarande Tjeckien och Slovakien enades på 600 talet i större riken, varav Samoriket, Nitra och Mähren var de största. Samoriket var ganska kortlivat. Det hade sin egentliga levnad bara under en enda kung, kung Samo.

Samo var från början en köpman och han var inte ens slav, istället var han av frankisk härkomst. Inte desto mindre enade han flera slaviska stammar i nuvarande Böhmen. Han ledde med framgång slaviska uppror med de dominerande avarerna.

Vi hade ju  också frankerna som ju kom västerifrån. Dessa attackerade folken i Östeuropa. Ofta med framgång. Avarerna pressades hårt av frankerna, och alltmer även av slaverna. Frankerna och den slaviska stammen moraverna (bosatta i Mähren) stred tillsammans mot avarerna.

På 700 talet tynade både avarernas makt och dom själva som ett centraleuropeiskt folkslag bort. De assimilerades in i de övriga kulturerna. Avarerna lever dock ännu i våra dagar kvar i sina ursprungsområden. I Dagestan i södra Ryssland bor 500.000 avarer. Det är därmed det dominerande folket i Dagestan.

800 och 900 talen

Av de slaviska riken som växt fram hittills blev Mähren det mäktigaste. Mähren var som störst åren 833-906. På 830 talet enade fursten Mojmir I ett antal slaviska stammar i Mähren (som idag är Tjeckiens östra del). Mojmirs efterföljare vid tronen försökte (med framgång) distansera sig från det frankiska inflytandet i området. De sökte och fick istället stöd av det bysantinska riket, som ju styrdes från Konstantinopel.

Bysantinska missionärer fick fritt verka i Stormähren. De första kom på 860 talet. Stormähren blev med detta starkt influerat av den katolska läran. I början av 900 talet anfölls Stormähren av de ungerska magyarerna. Stormähren föll då samman. Ungrarna skulle hålla Mähren till mitten av 900 talet.

Böhmen erövrar Mähren på 900 talet. Mähren blev underställt Böhmen, om än till och från inte utan eget självstyre i opposition mot Mähren.

Premysldynastin

I Böhmen (idag Tjeckiens västra del) samlas under 800 talet de slaviska stammarna under den i Tjeckien så berömda Premysldynastin.

Premysldynastin styrde Böhmen ända till år 1306. Dynastin hade under hela sin existens den berömda Pragborgen som sitt residens.

Borgens historia kan alltså spåras tillbaka till Premysldynastins allra tidigaste era, men borgen har byggts på undan för undan genom århundradena. Dess första slott var förstås en träkonstruktion. Pragborgens första stenbyggnad var Vår frus kyrka, byggd på 800 talet. Rester av Vår frus kyrka kan ses än idag (där senare ett stall byggdes, och där nu ett konstgalleri finns)

Pragborgen är förresten byggd på en klippa ovanför floden Moldau.

Tidigt på 900 talet byggdes en rotunda i Pragborgen. Dess namn var St. Vitus Rotunda och den byggdes av furst Vaclav. Furst Vaclav mördades på uppdrag av sin bror år 929. Vaclav helgonförklarades efter mordet och rotundan blev en vallfärdsplats.

På 920 talet uppfördes S:t Georgsbasilikan i Pragborgen. En basilika som fortfarande står kvar. I S:t Georgsbasilikan finns Premysldynastins stora personligheter S:ta Ludmilla, Vratislav I och Boleslav II begravda. S:ta Ludmilla blev Böhmens första kvinnliga kristna martyr (hon ströps i sömnen på order av sin svärdotter). S:ta Ludmilla var gift med Borivoj, furste av Böhmen på 800 talet. De båda var det första kristna böhmiska fursteparet.

Vratislav, alltså också begravd i S:t Georgsbasilikan, var Böhmens förste kung. Han tillträdde år 1085, fick se en storbrand rasa i Pragborgen 1091, och avled 1092.

Den tredje stora personligheten som ligger begravd i S:t Georgsbasilikan är alltså Boleslav II. Boleslav II var furste av Böhmen 967-999. Han var alltså samtida med våra vikingakungar Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung. Redan innan Boleslav II:s tillträde hade en borg grundats i Prag. Denna borg hette Vysehrad och var, kan man uttrycka det som, ett komplement till Pragborgen.

I Vysehrad fanns ett myntverk. Under Boleslav II slogs mynt där, och det är det tidigaste konkreta bevis på borgens existens. Precis som sin samtida Olof Skötkonung var alltså Boleslav II inne på det här att slå mynt.

Mynten var av silver och de kallades denarer.

År 973 byggdes S:t Georgsklostret i anslutning till S:t Georgsbasilikan. Vi är alltså fortfarande kvar i den tid då Boleslav II regerade. Det var just Boleslav II som lät bygga klostret. Han lät göra det tillsammans med sin syster Mlada och de gjorde det för Benediktiner ordern. Mlada blev klostrets första abbedissa.

Även efter Mladas tid var det mycket vanligt att de kvinnliga medlemmarna av furstefamiljen både uppfostrades i klostret, och senare även blev abbedissor där.

År 1041 belägras borgen. Palatset bränns ner.

Tjeckiens historia

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till Tjeckiens startsida.